soundtrack: stiko per larsson; den tunna röda linjen


(jag menade verkligen allvar när jag sa:
ta mig med så långt bort som det är möjligt.)

det var förmodligen lite naivt och inte helt genomtänkt
men på blodigt allvar, jag svär.
vi kan bränna våra broar och tappa vårt förnuft.
vi kan slänga allt vi sparat, glömma våra namn.

(kör norrut till bensinen tar slut, sedan stjäl vi en cykel.
jag gör vad som helst för att få vara i rörelse.)